Får vi, kan vi, ska vi… ha kul när vi testar?

Självklart!

Om vi har kul under testerna blir sammanhållningen och arbetsmiljön bättre. Därmed blir det lättare att lösa problem som kan uppstå. De vi skrattar ihop med, vågar vi visa känslor inför. Tillsammans kan det underlätta för alla i gruppen när någon mår dåligt till exempel på grund av stress, tung arbetsbörda eller privata problem. Om vi har kul uppstår glädjen att våga testa utanför de givna ramarna. Det är oerhört viktigt att testarna får vara kreativa.

”Det finns två typer av prestationer
vanliga prestationer och omöjliga prestationer
Det enda som skiljer dem åt är att
omöjliga prestationer tar något längre tid att utföra”
(okänt ursprung)

Attityder

Testledarens attityd speglas mycket i stämningen i gruppen, är den positiv och glad blir stämningen bättre. När alla involverade är väl insatta i testarbetet leder detta till att alla vågar tala och alla kan vara med i diskussioner. När alla kan prata med varandra och alla blir respekterade hindrar detta att någon hamnar utanför, vilket är bra för stämningen i gruppen. Att man jobbar med ett gemensamt problem stärker gruppkänslan. För att öka gruppkänslan har vissa grupper gemensamma luncher, vilket har uppfattats som positivt.

Kommunikation

Kommunikation är ett viktigt verktyg för gruppens samarbetsförmåga, det behövs för att gruppen ska kunna fatta beslut, förmedla information, lösa problem och sköta relationerna som finns i gruppen. Både kroppsspråket och det verbala räknas som kommunikation.

Andra saker som påverkar gruppen starkt är gruppens gemensamma mål, normer, ramar, regler och rutiner. Saker som hur man fattar beslut i gruppen, formulerar mål, löser problem och vem som leder gruppen, både de informella och de formella ledarna, har betydelse för hur gruppen ser ut och fungerar.

Det är viktigt för en grupp att alla har möjlighet och vågar framföra sina åsikter. När någon lider av ett dåligt självförtroende är det lätt att denna blir gnällig. Gnäll kan göra att en grupp hamnar i en ond cirkel där alla ”bär på världens alla bekymmer”.

Humor och glädje utmärker den goda gruppen vilket ger en bra start när det gäller att stå ut med det som är jobbigt. Skrattet förlöser endorfiner i kroppen och dessa avger en berusande lyckokänsla.

Med trygghet och tolerans för olikheter föds kreativiteten men även konflikter av olika slag. Konflikter i sig behöver inte vara negativa, de kan skapa kreativitet och stimulera till produktionen av nya idéer och synpunkter.

För att nå till den goda sammanhållningen krävs att man värderar sina gruppmedlemmar främst för de personer de är och inte för vad de presterar.

Målsättning

Psykologer har upptäckt att kortsiktiga mål ger bättre tillfredsställelse då det är lättare att bedöma om man gör framsteg än när man har ett långsiktigt mål. Kortsiktiga mål leder till det långsiktiga, varje bekräftelse av att man lyckats med ett kortsiktigt mål hjälper till att hålla sig skärpt och engagerad för att nå det slutgiltiga målet.

Feedback

Feedback behöver inte alltid vara positiv för att utveckla individen. Jag har själv spelat handboll på elitnivå samt varit hjälptränare för flicklag i handboll under sammanlagt 25 års tid. Inom idrotten är utmaningarna tydliga och utövaren kan jämföra sina prestationer med de krav som finns och sina egna mål, alltså finns det många möjligheter till feedback. Idrottaren möter olika sorters feedback om sina prestationer, den inre känslan, ord från lagkamrater, medtävlare, tränare och åskådare. Oönskad kritik kanske förbises, men om den är användbar kan idrottaren utnyttja feedbacken för att prestera bättre.

Mycket handlar om hur individen tolkar negativ feedback, själva reaktionen på kritik är alltså lika viktig som själva kritiken. Negativ feedback tolkas oftast som negativt även om den kan vara menad som något positivt. Oftast behövs bara en kommentar om att något gjorts dåligt för att radera ut tidigare bevis på att man lyckats.

Inställningen och självförtroendet, hos såväl en idrottare som en gruppmedlem i en arbetssituation, beror mycket på ledaren som är en betydelsefull informationskälla. Informationen som ledaren ger ska vara ”lagom” det vill säga varken för stor och ohanterlig eller för kortfattad. Tillgängliga kommunikationslinjer mellan tränare – idrottare likväl som mellan ledare – medarbetare och mellan övriga lagspelare – gruppmedlemmar är viktiga för framgångsrika prestationer.

Här följer fem framgångsfaktorer för dem som vill klara av att prestera på en hög nivå under lång tid.

1. Trovärdighet
   Skapar förtroende, det jag säger är det jag gör. Jag kan lita på att det vi kommit överens om verkligen gäller.
2. Tydlighet
   Att veta vad som menas, skapar trygghet i stället för osäkerhet. Ord kan betyda olika saker för olika individer, det gäller att ha en ständigt pågående diskussion om våra gemensamma definitioner på det vi kommit överens om för att undvika missförstånd.
3. Ramar
   Ramkompetens är att veta vad som gäller i det sammanhang jag verkar i just nu. I vilken ram befinner jag mig? Vad gäller för den ramen? Är det något jag vill ändra på?
4. Värdegrund
   Gemensam värdegrund är det filter mot vilket jag ställer mina handlingar. Regler och valda sanningar som gäller. Så här gör jag! Så här är vi här!
5. Drivkraft (intention)
   Att veta vad jag verkligen vill och varför. En grupp behöver hitta sin gemensamma drivkraft och även vara medveten om att medlemmarna kan ha olika drivkrafter för att vara där.

Kreativitet

Kreativitet är när man har förmågan att hitta på saker, använda sin fantasi och göra något med den. Det kan handla om uppfinningar, hantverk eller till och med undervisning.

En kreativ person kan finna nya vägar när det behövs och ibland när det inte egentligen behövs. All kreativitet utgår från individen, men idéer kan bearbetas kollektivt till exempel vid brainstorming. Kreativitet betyder också att man kan bryta med det man brukar tänka och göra. Den kreative kan använda sin kreativitet till att se på världen från en annan synpunkt. Den kreative kan variera sitt sätt att lösa problem och att uttrycka sig.

Sammanhållningen och arbetsmiljön

Det finns en testledare

Många människor tycker om att lösa problem i grupp för att det finns en ledare, någon som tar på sig ansvaret för att sporra och hjälpa andra. En ledare är även någon som uppmärksammar och detta kan ha stor betydelse för en persons och även en grupps samarbete.

Socialt

Kom ihåg att det finns en stor social aspekt med att jobba i grupp. För en hel del människor är arbete i grupp den enda social kontakt de får. Så kom ihåg att ha roligt!!

Lätt att planera in testmöten och aktiviteter

Testarbetet har ofta bestämda tider och de är då lättare att planera och boka in. Är man borta flera gånger på rad brukar de övriga gruppmedlemmarna börja undra och detta kan ha en positiv betydelse när man sedan kommer tillbaka och känner sig saknad.

Gruppen gör att man satsar mer

Många människor tar i lite extra när de arbetar i grupp. Man får en ”vi-känsla”, vi skall klara lite till och utvecklas både enskilt och i gruppen.

Stödjande

En grupp kan stötta varandra när man till exempel mår lite sämre och kan även vara en källa till utbyte av erfarenheter.

Trevlig stämning

Gruppen är större än summan av deltagarna och en grupp får ofta en egen karaktär. Det gäller att skapa en god stämning och fundera över hur du som ledare kan påverka denna genom att vara positiv och trevlig.

Uppmärksamhet men inte påtvingat

Du skall självklart inbjuda till samspel mellan deltagarna och ge uppmärksamhet men det får inte bli påtvingat då det faktiskt finns de som vill jobba anonymt. Försök att få deltagarna att känna sig avslappnade – det kan räcka med ett leende.

Våga tala med ”jobbiga” deltagare

Om det är någon person som förstör stämningen eller den positiva tonen i gruppen och gör detta vid upprepade tillfällen, måste du som ledare tala med den personen efter mötet. Förklara för personen i fråga att det är viktigt med lugn och harmoni under projektet så att alla kan koncentrera sig. Fråga om personen har något problem med gruppen. Diskutera och se om ni kan komma fram till någon lösning. Din projektledare finns självklart där som ett stöd för dig om det skulle bli jobbigt.

Artikeln publicerades ursprungligen 2008 under faktabanken på www.konsultbolag1.se