Under de senaste 6 åren har jag genomfört ett antal större och mindre TPI uppdrag hos olika kunder och dessutom varit med om att i projektform implementera många av de förbättringsförslag som man styrgruppen hos en kund beslutade att genomföra.
I November 2009 kom en efterlängtad uppdatering på TPI och den nya modellen fick namnet TPI Next.
Jag har haft förmånen att få använda TPI Next hos en kund och har känt behovet att få diskutera med andra vad jag tycker och utbyta erfarenheter. Jag har kastat ut en diskussionsfråga på några nätverksgrupper i LinkedIn utan att få något svar.
Därför vill jag prova med TestZonen för att höra om någon av TestZonens läsare har kommit i kontakt med TPI Next?
Några Styrkor
TPI Next grundar sig på systemutvecklingsprojekt från 2000-talet medan TPI grundade sig på 1990-talets.
Nu beskrivs hur TPI kan användas i olika testsituationer som
- Iterativ utveckling
- Agile utveckling
- Förvaltning
- Oursourcing/offshoring
- M.fl.
Dessutom ges en möjlighet att prioritera upp eller ner de olika nyckelområdena. Det gör att man kan anpassa den till det specifika förtagets/projektets behov.
Känslan som man fick av gamla TPI att den var utvecklad och passade bara för stora utvecklingsprojekt med stora test team, är nu borta.
Varje uppfylld fråga i matrisen ger ett direkt utslag. Tidigare måste alla frågor per nivå vara uppfyllda för att det skulle synas.
Några svagheter
Jag saknar, liksom i den gamla TPI modellen, frågor som handlar om att testprocessen ska fungera ihop med övriga processer för utveckling, krav, release etc.
Många frågor kan upplevas som svåra att tolka. På samma sätt som man i TPI var tvungen att vara klok och tolka vad man var ute efter i frågorna, så gäller detta även för TPI Next. Ex alla frågor där Stakeholder (principal och relevant) anges.
Men hade man varit mer tydlig och exakt i formuleringarna hade det inneburit andra nackdelar.
Jag har varken läst eller använt TPI Next, men jag antar att man kan använda en av mina två rekommenderade approacher för TPI:
1) Läs boken, diskutera er situation med kollegor, släng boken, förändra det som känns viktigast.
2) Ta in en konsult som gör en TPI-utvärdering. När denne sedan för ledningen berättar de saker som ni aldrig fått gehör för, så blir det genomfört.
Rickard
Vad jag tycker om din kommentar är:
Lustigt att du kommenterar min fråga fast du varken läst bolen eller använt TPI
Rickards kommentar
1) Läs boken, diskutera er situation med kollegor, släng boken, förändra det som känns viktigast.
Leifs svar
Håller med om allt otom detta med att slänga boken
Rickards kommentar:
2) Ta in en konsult som gör en TPI-utvärdering. När denne sedan för ledningen berättar de saker som ni aldrig fått gehör för, så blir det genomfört.
Leifs svar:
Håller fullständigt med och det är min erfaranhet från många utförda TPI uppdrag
Intressant att vi har samma slutsatser (slänga boken är naturligvis tillspetsat, det är bättre att ge bort den;)
Jag har läst den första TPI-boken, glömt bort den, och sen gjort förändringar som kanske är samma som i TPI, jag vet inte.
Det jag gillar med boken är att man går igenom det mesta av processerna kring testning. Det finns mycket tips, och framför allt tvingas man tänka till om hur man har det.
Jag har sett en presentation av TPI Next från en av författarna, och det som jag ogillar mest är fortfarande kvar:
Man gör en poängbedömning som – oavsett om den bara handlar om processen – tolkas som att det handlar om hur bra testningen är. En “objektiv” mätning där högre poäng är bättre.
Det är inte bara orättvist att reducera komplexa verksamheter till en siffra, det är också en stor risk att man missar vad som är viktigast.
Jag har inte använt den nya (förbättrade) boken/metoden hos kund.
Det jag tycker är styrkan med TPI är att det är en metod att göra en nylägesanalys och en målanalys för en testverksamhet.
Det som är en klar förbättring och som gör metoden mycket mer applicerbar hos ett företag är att den är inte lika stringent, med att man måste ha vilkorade kedjor. I den förra metoden så kom många, även kompetenta testavdelningar på väldigt låga poäng även om de var redan kompetenta. Nu är metoden bättre kalibrerad och är ett bra sätt att gå igenom verksamheten.
Jag tror också att många företag saknar att ha en koll på sina övergripande mål och förutsättningar. Då kan TPI hjälpa dig som ett av många verktyg för detta. Men allt beror som alltid hur man gör det.
Det som jag kan hålla med Rikard är att man ska inte stirra sig blind på alla poäng utan mer kika på vad som man behöver för att lösa den utmaningen som just “sitt” företag och testavdelning besitter.
Den nya boken som sådan borde alla testavdelningar ta del av.
Har ingen erfarenhet av TPI Next i skarpt läge, men tillämpade TPI många gånger för 5-6 år sedan. Har läst TPI Next och tycker att det är en bra uppdatering som tar TPI åt rätt håll.
På det stora hela ser jag dock på TPI som ett alldeles för tungt ramverk, med en massa områden och frågor som inte är relevanta för mig och min syn på test. Ramverket innehåller dock en massa bra tankar, ideer och tips som jag gärna tar till mig och tillämpar. Men att använda hela TPI rakt av är ingenting för mig.
Det slår mig nu när jag skriver detta att jag ser på TPI på samma sätt som jag ser på RUP. Plocka russinen ur kakan och låt dig inte tyngas ned av den tunga degen runt om. Inga jämförelser i övrigt, dock 🙂